Onsdag,
14/11 - Glad matte!
Idag på förmiddagen
tog jag med hundarna till Himpa för lite buz och rejs och träning. Buzter fick
stanna kvar i bilen medan jag och Torrox tränade på allt från sitt, ligg,
stanna kvar, inkallning, fot etc. Som bekant för de flesta så är våra kära
hundar väääldigt intresserade av just andra hundar - inte alltid lika kul,
särskilt inte om de skäller (främst Buzter dock) eller sticker fram till nån
hund utan lov.
Himmelstalundsfältet är ju ett populärt tillhåll för hundägare, så även denna dag. Det dröjde därför inte länge innan jag fick syn på en äldre herre och hans bullmastiff. Första tanken var att koppla Torrox, men så tänkte jag att jag skulle testa och se vad han skulle göra. Den senaste tiden har han nämligen lugnat sig en del när det gäller andra hundar och inte stuckit fram till dem om vi sagt att han ska stanna. Herr'n med den stora hunden befanna sig dessutom på ganska långt håll, dock inom synhåll. Det dröjde inte många sekunder innan Torrox fick syn på ekipaget, men istället för att skälla eller springa fram till de bägge gav han ifrån sig ett litet Åh! (ja, bokstavligen) varpå jag ropade på honom och Torrox kom som ett jehu! Massor av beröm och massor av godis fick han! Matte blev såååå glad!! Gav honom ett "hopp och lek" och Torrox for iväg igen, men inte heller denna gång sprang han fram till vovven trots att de nu sneddade över planen och befann sig ca 20 meter ifrån oss. Intresserad var han dock och började gå mot dom, men då jag ropade stanna så stannade han och sen kallade jag på honom och Torrox kom som ett skott - ännu mer beröm och godis. Jag är så glad!!! Kändes så skönt att kunna lita på att han skulle stanna när jag sa åt honom. Kändes också skönt att jag faktiskt "vågade" prova. :o) Som sagt liknande situationer har uppstått och då har han stannat när jag sagt åt honom. Härom veckan lyckades han på något sätt ta sig ur halsbandet när vi passerade ett gäng busande hundar. Både han och jag blev nog lite förvånade, men precis när han började gå fram till dem gav jag honom ett skarpt stanna och han stannade och sen kallade jag in honom precis som idag med massor av beröm och godis. Hur bra som helst. :o) Med Buzter är det dock en annan femma vid sådana tillfällen, han har ingen som helst impulskontroll och han rusar fram om han får chansen. Måste hela tiden ligga steget för käre Buzter! Ja, det gäller väl båda herrarna buz i och för sig. :o) Är hur som helst väldigt glad över att Torrox skötte sig så bra idag! Tillfällighet? Vi får väl se.
Träningen gick också bra, Buzter hade dock lite för mycket buz i benen och var inte överdrivet intresserad av mattens träningsförsök... På väg från bilen hem gick han dock fot som aldrig förr och hade bara ögon för matte! Sötnosen! :o)
I måndags var jag, Malin och Torrox iväg till Stockholm för att få Torrox trimmad av valpmatte Yvonne. Jag behöver väl knappast nämna att en liten pussgurka blev överlycklig att få träffa sin valpmatte? :o) Medan Yvonne satte fingrarna i arbete så åkte jag och Malin vidare till IKEA, som ligger i närheten. Passade på att köpa några leksaker till hundarna - igen, jag vet! :o)
Till mig?!
Buzter skakade...
... å skakade!
Min.
Efter shoppinturen åkte vi tillbaka för att hämta upp en nytrimmad Torrox - det är ju helt fantastiskt så fin han är! Eftersom även valpmatte tyckte att pälsen såg bra ut så har vi nu anmält Titti-Tott till Stora Stockholm den 16 december. Första officiella utställningen! Ska bli jättekul!! Vi fick dock "order" om att göda Torrox lite extra inför utställningen. Inget honom emot! Så nu tränas det lite extra på ny trixs och sånt, vinka och pudel är det som står på programmet för tillfället, och lite extra kulor och nötfärs i skålen blir det också. :o)
Pudel! Eller "sitt fint" som de flesta säger, men det är ju
sååå likt sitt så då fick det bli en pudel. :o)
Till
helgen väntar vi storfrämmat från Norge, Falkenberg, Gryt och Oxelösund.
Kul! Förövrigt så har vi firat hussens 30års dag med pompa och ståt och en
hejdundrande fest! Kul, kul!! Men OJ så mycket jobb!!! Men när allt stillat
sig så blev det riktigt lyckat. Får passa på att tacka alla för allt! :o) Utan
Er hade det inte blivit någon fest. Tack!
/Matten.
Måndag,
5/11 - Vovvar i vinden!
Jostein har blivit
PUBLICERAD!! :o) Eller ja, en bild som han tog på vovvarna på Himpa en
höstdag i september! Bilden finns att beskåda i senaste numret av DigtalFoto.
:o)))

Av
de tio bilder som publiceras av läsarnas "heta bilder" som det kallas
kom alltså "Vovvar i vinden" med!
/Matten.
Söndag,
4/11 - Vaddå? Bortskämda??
Nyss hemkomna från en
härlig långweekend på Vildmarkshotellet! Härligt att få skämma bort sig
lite så här när mörkret tränger sig på allt mer. :o) Hundarna fick njuta
av en helg hos syster Anna, vilket dom tyckte var lika kul som vanligt -
långpromenader vid Lillsjön, mys i soffa och säng och massor av bus! Kan det
bli mycket bättre? Skönt att kunna lämna hundarna till någon man vet tar
väl hand om dom och som hundarna bara ääälskar! :o)
Husse tycker dock att jag är en blödig matte... kan ju inte helt släppa taget om mina skatter, så jag var ju tvungen att ringa och kolla läget... :o) Och sen är det ju bara så att även om våra hundar nu råkar ha en hel låda full med leksaker så måste ju givetvis en snuzer som älskar skallor även han en STOR skallerorm! Det betyder inte att han eller Buzter är bortskämda. Så det så. :o) Sen att matte även efter hemkomst köpte en sele till Torrox, beställde ett nytt vintertäcke, köpte ett nytt koppel, en ny klicker och en gigantisk påse med godis till herrarna bus hör inte till saken. Så det så. ;o)
Stor nog för båda? Tveksamt.
Dragkamp! Ingen vanlig syn då det alltid slutar i sura miner...
Man ska inte gråta över spilld mjölk.
Min skallerorm.
Torrox har hittat den intressanta delen på ormen - skallran!
För att återgå till vår vistelse på Vildmarkshotellet så var det kanon! Så skönt att bara få vara, utan några som helst förpliktelser, sen är det ju inte fel att få lite spa-behandlingar heller! Gött! Precis som namnet på hotellet antyder så fick vi även smaka på det vilda livet. I dag på morgonen så fotade jag soluppgången från vår helt underbara utsikt från 5:e våning över Bråviken, får plötsligt höra ett märkligt nästan skrapande ljud - å vad får jag se? En EKORRE som klättrar längs den spikraka fasaden upp till grannbalkongerna. Platt som en plattfisk mot väggen och rätt upp! Försökte fota den men bilderna blev som synes inte de bästa i motljus och med en ganska usel kamera... Häftigt i vilket fall!
Tallefjant. Eller ekorre, som vi säger i Sverige. ;o)
Vildmarkslivet på hotellet slutade dock inte där. När jag kom in igen fick Jostein som låg kvar i sängen besök av en TALGOXE. Jupp. In från balkongen kom den och satte sig på hans täcke i fotändan av sängen. Två gånger kom den in. Mycket märkligt tyckte vi, om både ekorre och talgoxe vi bodde ju ändå så högt upp. Men, men. Ner gick vi i alla fall för att (vad vi trodde) hinna äta frukost innan hela Sveriges barn skulle invadera frukostsalen. Mätta och glada går vi upp på rummet en sista gång för att packa ner alla grejer. Och vad får vi väl se när vi kommer in på rummet? Hm... det ligger något vitt "ludd" på min kofta, vilket jag tar bort och märker att det är väldigt kallt och kibbigt... FÅGELSKIT. Å inte bara på min kofta utan över hela sängen, på sängkläder och... bläh!
Fräscht.
Dumma
som vi va hade vi lämnat balkongdörren öppen och tydligen blivit invaderade
av skitglada pippifåglar under tiden... Bläh!! Men en naturupplevelse i vilket
fall. Fördrar dock ekorren på väggen.
/Matten.
Utsikt
över Bråviken
Torsdag,
1/11 - Vad har hänt?!
Nu är det bevisat -
Torrox SMAKAR faktiskt på det vi erbjuder honom. Vi har tivlat starkt på detta
då han äter precis ALLT och lite till. Men på bara 1 vecka har vårt alldeles
egna matvrak vid TVÅ tillfällen spottat ut MAT, eller mat och mat - smakbitar
som vi gett honom. Inget märkvärdigt kan tyckas, men själva är vi nästan
hänförda av förvåning. Det började hos pappa förra veckan. Han bjöd på
mat som bland annat innefattade stekt svart trumpetsvamp - mycket gott tyckte
både jag, pappa, Acki, Regina och till och med Buzter (som annars kan vara lite
si så där). Men inte Torrox. Han tog den lilla svampbiten i munnen en kort
sekund, och SPOTTADE ut. Och jag bara gapade, ja - han såg nästan förvånad
ut själv. Smakade så på biten igen och spottade ännu en gång ut den. Acki
som inte va sen att förstå vad som fanns mellan hans tassar på golvet var
snabbt där och tog hand om avfallet. Ingen svamp till spillo här - med det
borde syfta till Torrox inte Acki. Han tar ju nästan hela armen när man ger
honom en godbit - vad det än är - särskilt när det är lite konkurrens med i
bilden. Igår skedde
hur som helst samma sak. Men nu gällde det inte svamp utan sallad. Husse fixade
lite mat och bjöd Torrox och Buzter på varsin salladsbit. Men, nej. Torrox
ville minsann inte ha, utan spottade ut - igen. Vad har hänt?? Ska
man börja oroa sig, eller är detta tecken på att han håller på att växa
upp och faktiskt lugna ner sig en aning? Ta saker med ro?? Med Torrox har det
alltid varit på eller av - och då främst på. Han ger alltid allt. Världen
blir aldirg sig lik.
/Matten.
Bläh, för svamp och sallad. Så det så.